Bättre än Super Bowl

En ytligt bekant landade, efter en flygresa till Washington D.C, i söndags natt.
Piloten gick då ut ur cockpiten efter landningen, och meddelade att de nu kunde fira dödandet av Usama Bin Ladin och att det till och med kändes bättre än att vinna Super Bowl.

Låt oss inte nu tala om det moraliska i att fira mordet på en annan människa, vilket piloten ville att de skulle göra, utan det rent realpolitiska av att döda utländska ledare, som visat sig bli en återkommande katastrof.

Dödandet av Saddam Hussein har följts av år av krig och hundratusentals onödiga dödsfall. Försöken att döda Muammar Khadaffi har resulterat i dödandet av hans barn och barnbarn och kommer inte avsluta konflikten i Lybien om de så småningom lyckas. Försöken av att döda Usama bin Ladin, inklusive de krig som startat genom motivet av ett sådant uppdrag, har inneburit ett decennium av vettlösa slakt i Afghanistan.

Talibanerna var villig att överlämna Usama Bin Ladin både före och efter den 11 september 2001.
Istället valde USA:s regering år av blodiga krig. Och i slutändan var det polisiära åtgärder (utredning, en raid, och samarbete mellan underrättelsetjänster) och inte krig, som enligt uppgift spårade Bin Ladin i Pakistan. När han väl blivit lokaliserad, gjordes mycket lite för att ställa honom inför rätta. De dödade honom, förde bort hans döda kropp och sänkte den i havet.

Dödande leder bara till mer dödande. Det blir nu ingen genomgång av Bin Ladins påstådda brott, som en rättegång skulle ha genomfört. Det blir ingen prövning av USA:s tidigare stöd för bin Laden. Det blir ingen granskning av USA: s underlåtenhet att förhindra 11 september-attackerna.
Istället kommer det nu att födas bitterhet, hat och mer våld, med det budskap som förmedlas till alla sidor om den starkes rätt och genomförande av mord. Eller som president Obamas uttryckte det, ställas inför rätta.

Ingenting är egentligen löst genom mördandet av Usama Bin Ladin.

Under de senaste tio åren har vår moraliska kompas ändrats genom den värld vi skapat.

För tio år sedan ansågs tortyr som något ohjälpligt ont, även om de utförts av oss.
För tio år sedan trodde vi på att människor skulle ha rätten till en rättvis rättegång innan de förklaras skyldig eller dödas.

Är det för sent för oss att gå tillbaka 10 år i tiden?

Så länge vi dansar på gatan för att fira döden och hyllar brott mot internationell människorätt, så är det för sent.

Föreställ dig den propaganda våra medier skulle kunna göra av videomaterial i ett främmande land där invånarna dansar på gatorna för att fira mordet på en för dem fiende, av oss ledare eller politiker. Det är den propaganda som vi precis räckte dem och som kommer göra Usama Bin Ladin till en martyr.
När deras hämnd kommer, och vi vet exakt hur vi kommer reagera enligt vår doktrin, mer hämnd som i sin tur kommer hålla cykeln igång.

Öga för öga gör hela världen blind, men den blinda människan tror att de fortfarande ser. Västvärlden ser det som en Hollywoodfilm med lyckligt slut, men i verkligheten kommer det endast bli högre högar av lik.
Våra meningslösa krig måste upphöra.

“An eye for an eye makes the whole world blind” — Mahatma Gandhi
Indian political and spiritual leader (1869 – 1948)

SVD 1, 2, 3, 4
DN 1, 2, 3, 4, 5
Aftonbladet 1, 2, 3

Annonser
Det här inlägget postades i Afghanistan, Irak, Krig, Okategoriserade, Terrorism, USA. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s